Skratt och poesi när Bengt Berg berättade om att gestalta en bygd

Lördagen den 24 februari besökte Bengt Berg Industrimuseet i Norrahammar och berättade om sitt liv och sin poesi i en både känsligt och humoristiskt framträdande.

Dikten är ett möte mellan verkligheten och fantasin. Ett sätt för oss människor att göra tankar och känslor synliga för oss själva och för andra. Som Gunnar Ekelöf sa: ”Det som är botten i dig är också botten i andra.”

Bengt Berg inledde sin berättelse om sitt liv och sitt diktande med tankar kring vad poesin inneburit och innebär för honom. Ibland har man inte koden in till en dikt eller en roman, den berör inte. Andra gånger kanske man inte förstår en dikt eller en roman, men det finns något som slår an i en ändå. Vi frågar oss aldrig vad koltrasten vill ha sagt när han sjunger för oss utan uppskattar sången för att den ger oss något annat, kanske tycker vi att sången är vacker, den väcker minnen av en annan tid, den ger förhoppningar om framtiden – på samma sätt kan poesi och konst fungera för oss människor; vi förstår den inte i den mer generella bemärkelsen som ett rakt budskap, men den hittar fram till något i oss som ligger djupare än det vanliga jaget. Bengt drog paralleller mellan poesi och foto, båda är ögonblicksbilder av ett skeende, ett utsnitt ur det som pågår.

Bengt Berg är uppvuxen i Värmland i de norra skogarna nära norska gränsen och vi fick ta del av hans underhållande berättelser om hur han en gång tog sig till Oslo tillsammans med en vän – 18 mil på moped. Dagen efter när de skulle tillbaka fungerade inte Bengts moped och han fick köra armkrok med sin vän. Nio mil med ena armen och nio mil med andra puttrade de tillbaka till Torsby och de värmländska skogarna. Han talade om vilka spår vår barndom sätter i oss, han tror att den fysiska miljön runt oss skapar en fond som vi sedan bär med oss och återkommer till i konstnärliga uttryck oavsett om vi är en skogsmulle eller inte så betyder skogen något för oss som vuxit upp nära till skog. Något annat som sätter starka spår är barndomens relationer till andra människor, i hans fall kärleken till flickan i barndomen, de var åtta år, som efter att ha diktat till honom om evigheten försvann i väg upp till Eskilstuna.

För Bengt har politik alltid varit ett starkt inslag i vardagen, både under uppväxten och senare, han har själv suttit en mandatperiod i riksdagen och är fortfarande politiskt aktiv hemma i Torsby.

Vi var ett tjugotal som stannade kvar för poesiworkshop med Bengt där han visade bilder på olika platser i Taberg som sa honom någonting och som var en hjälp för oss att hitta en utgångspunkt för en egen dikt. Vi fick se bilder på gamla Brittas som numera blivit en skönhetssalong, Yxhage lås, ett par bänkar, ån mm. Bengt gav oss frihet att hålla oss inom ramarna för rimmat, orimmad fri vers, haiku eller limerick. Han berättade om en bekant som inte hade något till övers för poesi som inte var rimmad – som hade jämfört fri vers med att köra snöplog i vatten.

De flesta av oss skrev orimmat, och alla tjugo var modiga nog att läsa upp det de skrivit. Nästa helg fortsätter skrivandet med en ny workshop i Bengt Bergs anda under ledning av Peter Nyberg Mollung på Industrimuséet i Norrahammar. Texterna samlas sedan i metodboken som kommer att tas fram för projektet.


Uppföljande workshop: 13:00-14:30 lördagen den 2 mars 2024, tredje våningen på Industrimuseet i Norrahammar.


Att gestalta en bygd stöds ekonomiskt av Jönköpings kommun

Detta inlägg har 2 kommentarer

  1. Ingeli

    Tack för en underbar eftermiddag tillsammans, inspirerande och roligt med Bengts alla stickspår hit och dit!

  2. Bengt Berg

    Jag vill också tacka alla, både engagerade arrangörer och övriga som deltog i lördagens övningar – det var också en finfin våraning att vandra runt i Taberg men framför allt att träffa människovännerna!

Lämna ett svar